av AmeliaW109 » 2024-05-22, 21.14.56
Som ni vet är jag inte förtjust i nya bilar (från 2000-talet ungefär) men jag har förstått att MB har återvänt till luftfjädring på vissa ganska nya modeller. Det kan ju vara bra eller alldeles underbart, om kvaliteten är god. Att sänka bakdelen när man ska lasta kan definitivt vara en finess, om det är en medveten konstruktionsdetalj.
Växlar och slutväxel är ett ständigt dilemma. Vill man ha snabb acceleration från stillastående, eller låga motorvarv vid höga hastigheter, eller kanske både och?
MB med de stora motorerna (M100 m.fl.) har tämligen låg utväxling i slutväxeln (t.ex 2.85:1 eller 2.65:1) medan ettans växel kan ha mycket hög utväxling (3.98:1 på 300SEL 6.3) - ettans växel är då endast avsedd för snabbast möjliga acceleration med fullgas från stillastående.
Behöver man en såpass högt växlad etta? Nja, den räcker ändå inte riktigt för att köra ifrån en Tesla med fulla batterier, men den ger ändå en skön känsla när man kör ifrån någon Amerikansk muskelbil av samma ålder, som med sin stela bakaxel inte lyckas få ner hästkrafterna i marken

MBKS #3859, medlem här sedan 2015 men MB-entusiast sedan 1980-talet
W109 1968 Amelia (300SEL 6.3, Doktorns, Bronze Braun ??' mil)
W123 1982 Leo (240D, Bondens, Agavegrün 65' mil)
V126 1988 Stora Blå (560SEL, Skogsägarns, Dunkelblau 48' mil)
S124 1991 Eureka (300TE 4MATIC, Alpinistens, Almandinrot 30' mil)
S124 1996 Doris (E280T, Advokatens, Blauschwartz 42' mil)
Avyttrade MB:
S210 2001 Gröngölingen (E240T, rostig och opålitlig)
W124 1986 Grisbilen (300E, sliten Tysklandsimport)