Tack så mycket för era kommentarer.....! Måste berätta: Nu i somras (2011) så bestämde jag mig för att bokstavligen "köra" till Finland, utan att ta färjan över från Stockholm. Då jag är halvfinne så har jag mycket släkt o vänner i Finland, som jag besöker vart år på sommaren.
Under många år har jag gått i tankarna om att köra enda nere ifrån Skåne, upp genom hela landet och över till Finland via Haparanda. 2011 så genomförde jag detta, dels för att jag verkligen njuter av att köra bil på sommaren, något av det bästa som finns.. Sen i min omgivning så sa alla till mig att jag inte orkar köra 210 mil utan att stanna över en natt på hotell elle vandrarhem.
Detta gav mig ännu mera "sporre" att jag skulle köra i "ett svep" dvs, 210mil utan någon övernattning. Känner mig själv rätt så bra, jag ville verkligen se om jag kunde klara av detta. Så jag bestämde ett datum -då kör jag.
När det väl var dags så skulle det ju regna såklart, lite spänd och ihärdig om att få komma iväg så tidigt som möjligt. ca 6:30 på morgonen startade jag ifrån Skåne. De första 70milen var det bara regn, jag undrade många gånger "vad har jag givit mig in på"? Regnet skulle ju "sinka" mig väldigt o trötta ut mig, men jag låg på rätt bra marschfart ändå, runt 120-130km/h. Ska då tillägga att hade precis fått pålagt 4st nya Nokian ZG 235/40/18 sulor på bilen. Måste rekommendera dessa däck, helt kanon o köra på när det regnar.
Väl efter Stockholm började solen visa sig, man hoppades ju då att kunna plocka ner taket lite o få känna vinden fläkta. Efter ca 100mils körning och 2snabba stopp inkl tankning, så börja man undra lite?? 110mil kvar, det är väldigt långt kvar, men jag "kör på", märker ju när jag börjar bli trött, då var klockan bara ca 17-18 på kvällen. Ca 23:30 efter några snabba stopp och mat/bensin så var jag äntligen uppe i Haparanda, lite stel o öm i baken var man, skönt och komma av bilen, då det kändes som om Sverige tog "slut" efter Sundsvall. Mindre motorväg o mera skog och "orörd mark".
Jag tankade bilen full o insåg: 50mil kvar, detta är inte klokt egenligen o ligga o köra på detta viset, varit uppe tidigt o i princip suttit i bilen enda sen 6:30 i morse. De mest sega timmarna var ju kvar o köra (00-05). Aja full tjong på stereon, och iväg, vid denna tidpunkten så är det ju ljust dygnet runt där uppe, så ljuset hade jag med mig till fördel. Väl över i Finland så fick jag bara ca 10mils motorväg, sen resten 40 är bara landsväg o möjligtvis lite "2 till 1 väg".
Emellanåt kändes det som man körde i "ingemansland" helt ensam på vägen i flera mig, mötte en lastbil då o då, måste ändå tillägga att naturen och vegetationen i Norrland/finska sidan, helt underbar natur, mycket sjöar o broar som man passerade, lite utav ett drömlandskap.
Efter 170mils körning tänkte jag: Vafan nu får det snart räcka med bilkörning för idag. Tröttheten började "smyga sig på" så smått och som sagt det är en hel del mil avverkade. Jag gav mig "sjutton på" att jag skulle köra dessa 40mil med, har jag kört 170 så kan jag köra 40 till.
Tror efter var 6:e mil nu så var jag av bilen och gick rundor, slog mig själv på kinderna och drack lite RedBull, nu var det ordentligt segt..... Så nära men ändå så långt ifrån. De 20sista milen var nog ren vilja, ögonen var som "klistrade" på vägen, hörde inte musiken, utan nu var det bara o komma fram... Väl framme ca 5:30 finsk tid. Min kusin mötte mig vid dörren, han skulle köra till jobbet och jag skulle gå o lägga mig, vi växlade ett par ord och han tyckte jag var tokig som kört på detta viset. Tror det tog nog 30-45min innan jag somnade. Ögonen gjorde så ont o gick knappt o stänga, allt inombords bara "banka" och var i "otakt" kändes det som.
Detta var verkligen en erfarehet och lägga till historien kan jag säga, funderar på o köra samma resa nu till sommaren med min w124 CE. Men jag får se helt enkelt, det är väldigt långt o köra själv, samt mycket kan hända på vägen. Det mesta egentligen som "oroar" mig är ju om bilen skulle gå itu av någon anledning. Jag får dock tillägga att min CLK gick som en "skållad råtta" sen, man märkte att där var "fritt blås" i alla kanaler, och automaten växlade nästan obemärkt. Riktigt "varm i kläderna" om man säger så. Kan nog bara vara nyttigt för bilen en sådan långtur, sen att föraren kanske inte mår lika bra är ju en annan historia
Jag ville bara dela med mig lite av mina erfarenheter, då att köra bil och framförallt Mercedes är en stor del av mitt liv. Mvh Jörgen. Fråga mig gärna om detta om där e något ni undrar över.