Mercedes-Benz

Ja hej...

Hitta ingen officiell avdelning för presentationer, men fick för mig att jag skulle skriva nåt.

Helt plötsligt äger jag nu en gammal Mercedes.

Så för att nu göra en kort historia lång... Jag har alltid gillat äldre bilar. Det var nåt som hände på åttitalet som jag inte alls är bekväm med. På senare tid har jag ju fattat att 'det där', det som styrde åt fel håll, det skedde ju inte 1980, utan redan 1974. Any way... Jag gillar metall.

Nu har jag i rätt många år kört en BMW E30 från 1988. Precis från brytnings-tiden. Då naken krom och aluminium skulle sprayas mattsvart eller bytas mot plast. Under alla dom här årena har jag haft en massa idéer rörande saker jag vill ändra. Rätt okonventionella idéer ska jag väl säga. Men i grund och botten har det väl rört sig om att få bort dom typiska åttitals-attributena. Det fyrkantiga. Det plastiga. Det mattsvarta. Och jag hade bestämt att jag skulle göra nåt med den under 2017 inför trettiårs-jubiléet.

-

Så hände en lång serie saker som dränera mig. Tömde den redan obefintliga budgeten tusenlapp för tusenlapp. Så jag börja då fundera över alternativa lösningar. Att ge upp var inte nåt av dom alternativena. Idén i korthet var att renovera rätt dramatiskt på nåt sätt som INTE handlade så mycket om lackering, utan om enorma mängder naken metall. Mässing framför allt. Få den att se ut som nåt från 1888 snarare än 1988. Steampunk brukar man kalla det. Det har aldrig varit min mening att provocera. Inte ens att göra nåt originellt. Bara att rädda bilen på ett sätt som för mig är praktiskt genomförbart. Och som inkorporerar en massa element som jag gillar. Samt inte minst att lära mig nåt. Göra bilen BEGRIPLIG.

-

Jag har absolut inte släppt idén, men jag hinner inte greja i samma takt som bilen förfaller. Den måste få vila under tiden det pågår. Det är för mycke som ska göras för att den ska kunna tjänstgöra som 'rullande projekt'.

I needed a car!!!

Lån på 30 000, så ut på Blocket.

Sökte fordon tillverkade före 1980. Kromade lister och kofångare... Det mesta jag hitta råka vara Mercedes.

Samla ihop dom bästa träffarna och visa barna. Lät dom välja. Det visa sig då att dom var beredda att kliva på ett tåg halv nie på kvällen härifrån Norrköping, bli sittande på Stockholms Central mellan halv tie och halv elva, sen sova till sju minuter över fem i en sov-kupé, kliva av i Örnsköldsvik och sitta av fyra timmar där på station.

Allt detta alltså för att köpa en krom-behängd och på äldre dar svart-lackerad W116 från 1973. Dom fattar naturligtvis ramarna... Vad jag har råd med, vad jag kan identifiera mig med. Jag vet inte vad dom hade valt om dom fått helt fria tyglar. Men nu fick dom inte det... Och utifrån dessa ramar var det alltså denna aristokratiska sexcylindriga monster-maskin dom valde åt oss. 24 000. Genomgången besiktning.

Så i den färdades vi hela vägen tillbaks till Norrköping. Jag beskrev det för nån... Man känner sig som en diplomat från Idi Amins Uganda. Eller Greve Dracula. Eller nån tidig kokain-baron... Fem meter lång, en och åtti bred. Nästan två ton. Man har liksom inte riktigt samma självklara väjningsplikt i en sån här... Folk fattar liksom ryggmärgs-mässigt att man saktar in och bereder väg.

Det är en del som behöver fixas. Några tusen till kommer det bli, slut-notan kommer väl hamna på typ 30K. Men det är ju inte direkt att betrakta som dyrt, känner jag. Det här kommer att bli kul.

Tack för bekännelsen och välkommen i församlingen.

Bifoga gärna bild/er.

Jag håller med!

Men en liten varning kan vara på sin plats: De flesta ägare av gamla mercor blir ganska snart Mercedes-samlare

Hej, och VÄLKOMMEN!

Svento skrev:Jag beskrev det för nån... Man känner sig som en diplomat från Idi Amins Uganda. Eller Greve Dracula. Eller nån tidig kokain-baron... Fem meter lång, en och åtti bred. Nästan två ton. Man har liksom inte riktigt samma självklara väjningsplikt i en sån här... Folk fattar liksom ryggmärgs-mässigt att man saktar in och bereder väg.

Det är en del som behöver fixas. Några tusen till kommer det bli, slut-notan kommer väl hamna på typ 30K. Men det är ju inte direkt att betrakta som dyrt, känner jag. Det här kommer att bli kul.

Jo, det där är ju en del av känslan med att köra S-Klasse... Och den blir ännu mera påtaglig i W140 än i en W116. Bredvid 140 ser en 116 ju inte så stor ut. 116 är ju både kortare, lägre och smalare. Dessutom sådär 300 kg lättare också, 140 väger ett rejält snäpp över 2 ton, och det ser den ju också ut att göra...
116 hör definitivt till mina favoriter. Jag har en reklambild på en sådan som skrivbordsunderlägg i datorn. Det är ju den enda modellen Mercedes byggt som hade *nästan* tillräckligt med krom från fabrik. Det var ju egentligen bara hjulhusbågarna som saknades...
Jag hoppas bara att din S-Klasse inte spränger alla budgetramar för dig. Gamla S-Klasse har ju ofta en stark tendens att göra just det...

Att bli samlare skulle jag inte ha nåt emot.

Skulle gärna ha fler gamla MB. Och nån BMW 2002, plus en Baader/Meinhoff-Wagen och nåt ur tidiga 6-serien ('Hajen'). Och en steampunk-pimpad E30 naturligtvis.

Ford Mustang från sextitalet, Volvo P1800 och 164. Nåt hembygge i stil med T-Ford fast med lite mer modern bekvämlighet.

Skulle också gärna ha nån äldre Mercedes där all krom plus lite till är utbytt mot mässing. Gärna i nån gammaldags vit kulör. Eller syrén, inte allt för blank. Kanske laxrosa. Eller omålad, borstad rostfri - alternativt förzinkad - plåt. Fast helst av allt naturligtvis: ärgad koppar! All plast - inte bara ratten - utbytt mot mörkt trä.

John Entwistle, basist i The Who, hade tydligen ett helt groteskt garage. Hundratals bilar. Och han hade inte ens körkort. Enligt gitarristen/låtskrivarn Pete Townshend så typ... satt han i dom. Söp. Jag fattar grejen.

Men budgeten sätter en väldigt tydlig gräns. Oklart om jag nånsin i mitt liv kommer kunna betala av alla kostnader jag haft senaste årena...

Tomten ringde just och hälsade att det är så dags för önskelistan nu…

Starstruck skrev:Tomten ringde just och hälsade att det är så dags för önskelistan nu…

Ja alltså... Varianter på den där listan har jag sänt till Tomten dom senaste årena. Prövat lite olika adresser varje gång. Men alltså... så känd som han är, och dessutom den enda i hela världen av sitt slag, så borde det väl komma rätt? Även om man skrivit nån siffra fel i postnumret? Dom returneras i alla fall aldrig, mina önske-lister. Men han svarar inte heller på dom.

Prövat e-post med, diverse varianter. Joulupukki at korvatunturi fi (automat-svar på finska som hänvisa till nåt med Rovaniemi) info at polar_kingdom punkt com; santa at cocacola punkt com; yulegoat at pagan punkt no; wothen at valhalla punkt com (vilket bara ledde till att min skräppost-korg översvämmades av en massa nynazistisk propaganda); santa at disney punkt com (inget skriftligt svar, men den där arakkuan kom och ringde på här, annandan för några år sen. Jag har fortfarande inte blivit av med den); hakan.thornell at kolmarden punkt se (automat-svar att han flyttat till Gotland. Ingen information om vilken e-postadress man når honom på numera). Blev lite långskott med, var bland annat in på ZZ Top's officiella Facebooksida och försökte på mitt visserligen oförskräckta, men inte alltid helt mål-inriktade sätt förklara mitt ärende. Inget svar alls.

Förra vintern kuska jag rentav runt i ett luft-skepp och leta efter hans rike. Ruinera mig nästan på det projektet.

Nåt år gav jag gubbfan mitt hjärta, men det låg på Tradera redan på juldan. Ingen bjöd som tur var, så jag kunde köpa tillbaka det efter auktionens slut för hälften av startpriset plus 59 kr frakt med Schenker. Men irriterande ändå. Fick liksom inge syre till cellerna. Sånt kan ju vara farligt ju.

I år tyckte jag att jag var rätt ödmjuk - skrev bara 'Chrome fender beams'. Ingen reaktion whatsoever.

Börjar kännas rätt kört ärligt talat.

Han har väl sina favoriter...